Onda problem i online-undervisning

Det fanns en preconference workshop på Educause 09 om "Quality Online Course Design: Addressing "Wicked Problems". Jag kunde inte vara med på denna, men hamnade i samspråk med en av föreläsarna som länge "samlat" på sådana problem. Det är problem man ofta observerar, men som sällan löses eller har någon uppenbar lösning, eller som t ex är svåra att lösa i samförstånd mellan inblandade parter. Eller så är problemet svårformulerat, man förstår det kanske inte förrän man har en lösning som fungerar?
Jag blev lite intresserad av ämnet. För visst är det så att vissa problem är mera återkommande och knepiga än andra.
Här är en lista på sådana problem, och här är presentationen från denna workshop.

Jättekorta föreläsningar

Hur tar man ner en 60-minutersföreläsning till en minut? Ja, sånt både diskuteras och tillämpas här på Educause. Här finns serier av mikroföreläsningar på en eller 5 minuter, 10 och 15 minuter, etc. Formatet 45 minuter eller 60 minuter kanske snart är ett minne blott i universitetskulturen? Kulturskymning eller inte? Vad kan vara bakgrunden?
* Tillämpningar av M-learning, utbildningsinnehåll på mobiltelefoner etc
* Den amerikanska Speech-traditionen spelar säkert in
* En allmän upplevelse av att föreläsningar blir väsentligt kortare om de spelas in i förväg, för att diskuteras när man träffas
* Inspelade långa föreläsningar används inte av studenterna i sin helhet - man söker i dem efter det man upplever sig behöva. I klassrummet satt man fast...
* Användning av föreläsningar som resurser bland andra, skapar en större koncentration på avgränsade ämnen, inte på att föreläsningarna ska pågå t ex 45 minuter
* Kanske har det också blivit svårare att hålla den klassiska linjära välförberedda långa perfekta föreläsningen då lärare är alltmer påverkade av ett hypermediaformat. När någon student frågar, eller man tycker att ögonen visar intresse - ja, då är det som att det "klickas" på detta moment och man utvecklar den delen mera istället. Föreläsningen har blivit Internet-skadad/påverkad?
* Föreläsningen är kanske inte längre huvudsaken - och framför allt inte som då det på medeltiden ibland saknades texter - definitivt inte längre enda kanalen till kunskap. Ett ytterligare tecken på förändring av kunskapsbalansen i utbildning.
* Föreläsningen används nu mera för att tända intresse, starta studenternas arbete etc - inte att veckla ut ett kunskapsmoments delar.
...och lite "stand-up" är det nog i det hela.

Men få hävdar att utvecklingen går mot endast fragmentisering. Rollen för den ingående förklaringen, anlysen, orienteringen finns nog kvar. Och en lämplig kurs i hur man gör 1-minutersföreläsningar går på 5 minuter säger man...

Se wikipediaartikel om mikroföreläsningar.
Se "One-Minute Professor"
Föreläsningsexemplet ovan är hämtat från denna sida på Northern Illinois University.

Lecture capture är inne

"Lecture capture" är ett koncept man ser mycket av på Educause Annual Conference 2009 i Denver. Lecture Capture är en slags automatisk klassrumsinspelning av ljud, video, whiteboard och allt som kommer genom lärarens dator till projektorn. Detta kan sen ses antingen på en stor skärm med alla källor som separata men synkroniserade filmer. Ibland finsn sökfunktioner också. För t ex IPods så kan man ladda ner en ikrympt verison, eller t ex bara ljudet, för att lyssna på bussen eller så. Vissa system kan också direktsända.

Flera företag finns här: Sonic Foundry / Mediasite, Echo360, Tegrity, Vidizmo. Ett antal sessions handlar också om lecture capture, och är olika avancerade. Det universitet som hittills har satsat mest konsekvent på det verkar vara Purdue University, Indiana. Deras Manager för Emerging technologies, David Eisert, berättar om bakgrund och upplägg för deras s k "Boilercast Initiative".
Purdue har en gammal tradition av att spela in föreläsningar - först på band, sen på kassett sen slutet av 80-talet. Studenterna kunde kopiera föreläsningar i biblioteket - mycket populärt.
Nu har man rullat ut fast installation av Echo360-funktionalitet i alla sina 270 standardklassrum. Dessa klassrum hade redan sedan tidigare en fastställd standard med bra IT- och mediautrustning för läraren att använda. Nu har man lecture capture också. En lärare får i början av terminen frågan om han vill ha sina föreläsningar inspelade, ja eller nej. Studenterna trycker ofta på för ett ja. Ingen tekniker finns, allt sker automatiskt och är kopplat till en lokal dator, som vid lektionens slut laddar upp materialet till en dator där det processas och komprimeras - sen finns det på en länk som läraren kan göra som han vill med - dela med sig av till studenterna automatiskt eller granska före publicering. Man tillåter dock inte f n redigering, inspelningen är som den är och kan användas eller inte. Man menar att lecture capture inte lett till något minskat deltagande på föreläsningar, möjligen kan ett par studenter som ändå brukar sitta längst bak och inte just medverka ha detta som en ursäkt för att inte komma alltid.
Lecture-capture-systemet är integrerat med lärplattformen Blackboard och ITunesU för mobile learning på Purdue. Man är nöjda, men vill på fråga inte berätta vad det kostat...

Course Redesign - rörelser

Nu är IT i undervisning inte bara experiment längre, eller projektbetonade försök att fylla på med online-studenter. Tidigare i USA, som i Sverige, har det ofta talats om mellan kollegor att all IT i undervisning är dyr och nog sällan lönsam. Men i de flesta andra sektorer av samhället är IT en tydlig effektiviserings- och förbättringsfaktor. Men så har det kanske inte genomgående börjat fungera i undervisningssektorn än, utom kanske för vissa universitet?
Nu har det formats "Course-Redesign"-rörelser. En definition av "Course redesign": "a systematic process to simultaneously improve learning outcomes and reduce/contain instructional costs."
Syftena med course redesign är flera:
- Att förbättra DFW-rate (minska avhopp och underkännanden) genom att engagera studenterna och följa upp individuella resultat bättre, även i stora undervisningsgrupper,
- Att genom arbetssätt, t ex inslag av social learning, skapa gemenskap i mindre grupper, även i stora klasser
- Att åstadkomma bättre flexibilitet för lärare och studenter.
- Att göra en bättre och intressantare undervisning och möjliggöra ett bättre lärande, trots ekonomiska begränsningar.
Nu har universitet avdelningar för course redesign, det finns nationella institut dit man kan åka på kurs i ämnet, man kan söka pengar till course redesign, det finns mallar / roadmaps att använda, etc. Effekten ägs vara bra - effektivitets- och lönsamhetsökningar på 15-77% talar man om. Kurser som är populärast att jobba med verkar vara stora kurser på undergraduate-nivå där både vinsterna och förlusterna kan vara stora, t ex i matematik, och ibland små men viktiga kurser som man vill ska kunna överleva ekonomiskt.
Det nationella institut som nämns oftast är NCAT, National Center for Academic Transformation , men det finns andra koncept och rörelser. NCAT:s sajt är innehållsrik, med många exempel och saker att tänka på.
Campusbaserad blended learning kan vi väl kalla det?

SCALE-UP - klassrum

"Learning Spaces" har varit ett aktuellt ämne flera år, och många universitet har experimenterat med undervisningsmiljöer som varit en mix av föreläsningssalar och datorlab och gemenskapsyta. Men ofta blev de antingen-eller, det är i alla fall mitt intryck. 2005 kom t ex boken "Learning Spaces", med många exempel. Nedladdningsbar här.
Nu har man tydligen börjat hitta lite normalformer eller standarder för nya klassrum som är IT-grupparbetsrelaterad men ändå med läraren på något sätt i centrum. Se t ex här. och kolla på denna 4-minuters video från University of Minnesota.

View SCALE-UP Sites in a larger map
SCALE-UP står för Student-Centered Active Learning Enviroment Undergraduate Programmes. Se nätverkets / rörelsens hemsida för fler exempel. Kartan representerar klassrum av denna typ - USA, och något här och där i världen i övrigt - tunt i Europa dock. Vilken inte innebär att den här typen av klassrum inte finns?

Vidizmo - lecture capture med mashup

Lecture-capture-lösningar är på modet här - problemfria inspelningar av föreläsningar i klassrum. Men om man vill jobba lite mera med sin inspelade föreläsning verkar Vidizmo var ett intressant alternativ. Lätt att spela in, lätt att redigera, lätt att projicera olika källor, lätt att till olika delar av föreläsningen knyta dokument, länkar, kolla-dig-själv-grejor, etc. Vidizmo kan också t ex direktsända. Ingen särskild hårdvara. Automatisk lecture capture framma i januari.

Vi bör kämpa för modern copyright!?

Lawrence Lessig, Professor från Harvard Law School och mycket aktiv i debatt och initiativ kring moderna copyrightregler. Han förklarar hur copyright uppkom men inte berörde särskilt många kring år 1900 - till att den 100 år senare berörda alla, nästa varje timme riskerar vi att krocka med copyrightregler. Skillnaden är att det nu produceras kopior när man konsumerar media. Hela tiden. Det var inte förutsett. men vi har ändå i stort sett gratis tillgång till alla världens böcker om vi lånar dem på bibliotek. är det inte underligt?
Ett bland flera exempel på nutida komplikationer med copyright som Lessig nämner är att merparten av alla dokumentärfilmer egentligen börjar vara obrukbara. När de producerades gjordes många kortsiktiga avtal om hur t ex nyhetssnuttar och annat externt material i filmen skulle kunna användas - och det är en gigantisk uppgift att omförhandla dessa nu för en ny visning. Men vi vill kunan se på dessa idag, om vi behöver!
Copyright är till för att skydda kreativitet, brukar det sägas. Men all kreativitet sker i en ekologi, en kontext - och varför skulle högre utbildning och forskning trivas i samma ekologi som Britney Spears? Tänker vi efter så fungerar det inte. Businessmodellen för vetenskap och utbildning (som dock är något olika), är mera av kommunism - uppfattat på rätt sätt, menar Lessig.
Han delar ut, bildligt, en licens för akademiker att protestera och ifrågasätta. T ex tillgång till forskningsdatabaser är en stor utgift - som stora universitet bara betalar - små, särskilt i uländer, har ingen chans. Lessig vill ah en OpenAccess Model. Hn är inte för "abolitionism", att helt enkelt skrota copyright. Det är inte heller bra. En alternativ modell är Creative Commons, "Some rights reserved" - och faktiskt har såväl Al Jazeera som Vita Huset (för sitt pressmaterial) anpassat sig till denna standard. Lessig fick stående ovationer - av de flesta, några läroboksförfattare och ägare av forskningsdatabaser satt nog ner...? Nu finns Lawrence lessigs föredrag också på nätet i lecture-capture-format här. men gå fram till slide 101 för att få höra Lawrence lessig, som i snabb takt under en timme avverkar kring 700 slides utan att det känns ansträngt...