Hemma på jobbet igen på Umeå universitet(se min
konferensblog från ELI2009 i Orlando). Nu tänkte jag prova blogga lite mera regelbundet om framtidsfrågor och intressanta händelser i högre utbildning, delvis som egen reflexion, sammanfattning och anteckning (alla papper jag skriver på brukar jag sällan använda igen, nu försöker jag anteckna på min tabletPC istället och publicera), delvis som kommunikation. Vad har jag för hemligheter egentligen, och hur kort är inte intressanta nyheters och bra idéers livslängd?
Kvardröjande reflexioner efter ELI2009 (se en del föreläsningar som lecture capture
här). ELi är visserligen en samling entusiaster i framkant av utbildningsutveckling på amerikanska universitet (mest), och nog inte riktigt representativa, men man märker ändå att en del saker håller på att hända:

Allt mindre prat om vilken lärplattform man ska välja. Man använder olika, och byter ibland - allt vanligare att inte ha någon alls utan bara t ex en mix av Web 2.0-verktyg knutna till en hemsida eller gruppblog.
Second Life hör man inte mycket om - men vissa använder det flitigt, för en del uppgifter. Verkar skapa annan slags närvarokänsla, och framförallt känsla av att platsen för kursen är webben/den virtuella världen, inte ett ställe som undervisning "sänds" ifrån + några ställen där man "tar emot". Intressant.
Man fruktar inte för något ämne snart för att distribuera utbildning. Vad säs om frisörutbildning via mobiltelefon och mikrobiologi totally online (med mikroskop hemma, kylskåp i garaget för att förvara organiska prover, infrastruktur för distribution av dessa till distansstudenterna? men man krångliar inte till det för att nödvändigtvis få upp allt som simulering på skärmen heller. Alla medel tillåtna i blended learning.
Och framförallt - nu gäller det inte längre att "webbifiera" sin gamla kurs så oskadd som möjligt för de där egendomliga studenterna som inte vill komma till campus, nu är webben verktyg till att åstadkomma en pedagogisk förändring. Föreläsningen som form ifrågasätts, likaså det klassiska provets utformning, och läroboken (delvis pga att den blivit så mycket dyrare, vissa studenter finner att litteraturen kostar dem mera än "tuition".
Man kommer ihåg entusiasmen kring Paolo Freire och Neil Postman och gräver upp dessa igen och frågar sig om inte förutsättningarna är bättre nu istället, för att studenterna ska förstå och lära sig ATT LÄRA tillsammans med andra, istället för att förstå och minnas individuellt.
Trendord t ex "Collective knowledge", trendverktyg
Twitter och
Twittervision.